Snöskottande kan både kännas skönt och tungt..
I början tänkte jag, å, gud..så mycket snö.. min otränade kropp skrek: nej nej nej..
men jag hade ingen val, för min man och barnen åkte bort. Så jag var bara tvungen att skotta.
Sen kom pappa och storsyrran och hjälpte mig.
Det var då det kändes skönt, man kände kinderna bli rosiga.
Till sist fick vi bort det mesta från vår ingång och bilinfart.
Även om min man hade skottat i morse. Hade han inte gjort det, hade jag säkert gråtit! hi..
Pappa och jag satte upp postlådan.
Det blev för mörkt att fotografera,så det kommer i morgon.
God fortsättning
Tjohalia
söndag 27 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Heej :o)
SvaraRaderaJag sa faktiskt till min man idag att vi människor har blivit så lata....**fniss**. Grannen var ute och körde med sin nya snöslunga på en uppfart som tar max 2 bilar....VA!Det skulle ta ett par minuter att skotta bara. Krångligare att dra fram en stor maskin ;-)
Och vem har dött av liiite motion ?! **ler**
Så bra att du är ute och skottar lite -)
Kramar erika
Saknar faktiskt snöskottning.. konstigt nog va.
SvaraRaderaHär skottas det ju knappt pga lägenhet.
Du får hojta till när jag är i H-sand nästa gång så kommer jag o skottar hos er.. ha ha..